Bohusläns Föreningsarkiv och Bohusläns museums utställning på Arkivens Dag.
Arkivens dag 2023
Årets tema för arkivens dag var färg och form och dagen firades i samverkan med Bohusläns museum. Från våra respektive samlingar skapade vi var sin miniutställning som båda hade sin grund i temat.
Från föreningsarkivets arkiv valde vi att visa exempel på folkrörelsens fanor och standars färger och bildspråk där fankonstnären Ida Mellgren som var verksam i Trollhättan fick en särskild roll medan Bohusläns museums arkiv valde att visa exempel på handlingar från textilindustrin och då främst arkivhandlingar från Schwartzman & Nordström samt Magnhild Bergs modeaffär.
Den gemensamma utställningen stod för beskådan på Hyllan på Bohusläns Museum den 9-16 november.
Under Arkivens Dag den 11 november bjöds de 30-talet besökarna på två föredrag. Först ut var Margareta Ståhl som talade om Färg och form i arkivet och då utifrån ett fan- och standarperspektiv. Margareta är fil. Dr i visuell teknik, är fd arkivarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Hon har under åren forskat kring och skrivit flera böcker om arbetarrörelsens bildspråk. Under sitt föredrag berättade hon om hur fanorna och standaren fungerade som ett samlingstecken för föreningarna men också om hur de förmedlade ett budskap utåt. De skulle ena gruppen men samtidigt kunde de också fungera som en stridsfana i kampen för nykterhet, för en fri religion eller för ett rättvist demokratiskt samhälle.
Margareta Ståhl höll ett föredrag om folkrörelsens kvinnofanor.
Under föredraget visade Margareta på vilken roll färgen, formen och motiven på fanor och standar kommit att spela i våra folkrörelser. Som ett exempel var arbetarrörelsens fanor röda vilket var den internationella socialismens symboliska färg. IOGT och Blåbandsrörelsens fanor var blå vilket symboliserade ”trohet”. Godtemplarungdomens och Vita bandets är vita vilket står för ”renhet” medan Verdandis fanor är röda vilket å ena sidan symboliserar deras nära samarbete med socialistiska arbetarrörelsen men som också kan stå för kärlek. Materialet i fanorna och standaren var till en början siden, bomull eller satin men det sköra materialet ersattes ibland av ylle som var mer hållbart i demonstrationernas hårda vindar. Målningen var i allmänhet oljefärg men flera fanmålare konstruerade egna färgsammansättningar. Fanorna kunde också i vissa fall vara broderade. Arbetarrörelsen motiv består ofta av en frihetsgudinna iklädd en frihetsmössa, en sk. frygisk mössa, framför en soluppgång som symboliserar att den nya dagen gryr. Hon står också ofta på en jordglob ovanför broderskapets handslag. Detta handslag utfördes till en början av två män men efter den kvinnliga rösträttens införande utgjordes handslaget ofta av en kvinna och en man. De fackliga fanorna skildrade ofta bilder ur arbetslivet. Nykterhetsrörelsens fanor och standar präglades av konstnärliga motiv med symboler som kunde härledas till nykterhetsarbetet. En av de vanligaste symbolerna var det kristna korset, ankaret och hjärtat, vilka tillsammans symboliserar Tro, Hopp och kärlek. Ett handslag betyder enighet i arbetet medan vågen står för rättvisa. Jordgloben var vanligt förekommande, ofta i kombination med texten ”Vårt fält”, en symbol för den internationella rörelsen.
Margareta Ståhl visade exempel på motiv på kvinnofanor under den Socialdemokratiska rösträttsrörelsen.
Under sitt föredrag visade Margareta flera exempel på fanor och standar med lokal förankring i Bohuslän. Hon lyfte också fram Ida Mellgrens konstnärskap och visade exempel på hennes vackra och detaljerade målerier och broderier på till en början nykterhetsrörelsens fanor men vilket sedan också kom att omfatta arbetarrörelsen och kvinnoklubbarnas fanor och standar.
Margareta visade exempel på fanor och standar med lokal förankring. Här ett broderat standar från Lysekils Socialdemokratiska kvinnoklubb från 1917.
Under dagens andra programpunkt berättade Lilibeth Gustavsson om Marcus Schwartzman som var mannen bakom varumärket och kostymen och om Schwartzman & Nordströms start, uppgång och fall. Lilibeth tillhör Uddevalla Varvs- och Industrihistoriska förening och är en av medförfattarna till boken Möket, Stickan och Tiger som kom 2021. Lilibeth inledde föredraget med att berätta om hur livet i Uddevalla såg ut och fungerade runt 1850-talet, om stads- och lands- och järnvägskommunikationer, sjöfart och ångbåtstrafik, om avlopp och vattenförsörjning, om mått och viktsystem och hur man fick en gemensam tid i takt med att järnvägen införde tidtabeller. Lilibeth övergick sedan till att berätta om Marcus Schwartzman vars släkt kom från nuvarande Litauen. Familjen flydde till Sverige och de bosätte sig i Åmål där Marcus växte upp. Han hamnade så småningom i Uddevalla där han slog sig ihop med Hjalmar Nordström. 1903 bildades de företaget Schwartzman & Nordström och startade sin verksamhet i en liten lokal bestående av ett kontorsrum och ett lagerutrymme men företaget kom under åren vid flera tillfällen att flytta till nya större lokaler.
Lilibeth Gustavsson berättar om Schwartzman & Nordströms första lokal på Kungsgatan i Uddevalla.
Redan 1905 gick de båda kompanjonerna skilda vägar eftersom de inte var överens om hur företaget skulle vidareutvecklas. Dock behöll Marcus Schwartzman namnet Nordström i företagsnamnet. Schwartzmans affärsidé var att sy upp färdiga kostymer i olika storlekar i parti till klädhandlare, den skulle vara möjlig att köpas över disk i stället för att skräddarsys och kostymerna skulle hålla hög kvalité både i stil, material och sömnad. Allt startade i liten skala men affärerna gick bra och 1923 ombildades företaget till aktiebolag. Bolaget växte och blir med tiden ett av Nordens största konfektionsindustrier. Den har kommit att starkt förknippas med namnet Tiger även om det aldrig varit ett officielllt namn på fabriken utan i början var ett namn på kostymer. Under andra hälften av 1900-talet drabbades landet av en textilkris där konfektionsindustrierna fick konkurrens av lågpriskedjor såsom Hennes & Mauritz och Kapp-Ahl. 1971 gick företaget i konkurs men lever kvar under det statliga ägda Sweteko och andra ägarstrukturer såsom Tiger Pingvin, Tiger Rang och Tiger Brason fram till 1991. I dag lever namnet kvar under det danskägda varumärket Tiger of Sweden.
Åhörarna fick under föredraget ta del av Schwartzman & Nordströms historia från start till uppgång och sedermera fall.
