Johannes Daun berättar om barnarbete under den tidiga industrialiseringen.
Arkivens Dag 9 november 2024
Årets tema för arkivens dag var ”Arbete och Fritid” och dagen firades i samverkan med Bohusläns museum. Under dagen bjöds de 45 besökarna i Hörsalen på två föredrag med barntema – barn som arbetade inom industrierna och barn som fick möjlighet till bildning.
Först ut var Johannes Daun, fil dr i historia, som berättade om barnens roll som fabriksarbetare på 1800-talet. Johannes har i sin forskning tittat på barns arbete inom fabrikerna under industrialiseringen och under föredraget visade han lokala exempel på arkivmaterial kopplat till barns arbete.
På grund av barnens låga löner så var fabrikörerna beroende av barnarbetare för att kunna nå framgång. De fattiga förhållandens innebar också att många föräldrar var tvungna att låta sina barn arbeta. Johannes redogjorde för att åldersgränsen för arbetande barn till en början var satt till 12 år. Under slutet av 1800-talet kom arbetande barn att diskuteras flitigt och i 1881 års förordning angående minderårigas användande i arbete vid fabrik och hantverk fastslogs att minderåriga i åldern 14 – 18 år fick arbeta högst tio timmar om dygnet och att det skulle genomföras under dagtid. Dock skedde sällan inspektioner på arbetsplatserna så det är rimligt att anta att flera barn var yngre än än 14 år. För de minderåriga som gick i skolan skulle skolgången prioriteras men en arbetsgivare hade rätt att kräva att arbete gick före skolgång om barnen behövdes på arbetsplatsen. Det fanns också verksamheter som undantogs från lagstiftningen, bland annat sågverk och bruksindustrier, såsom glasbruk, där barnen ofta var yngre och även hade nattarbete.
Textilindustrin var en av de verksamheter där många barn arbetade.
Som en kontrast till barnarbete handlade de andra föredraget för dagen om barns möjlighet till studier. Gunnar Klasson, fd Förvaltande direktör på Gustafsbergsstiftelen, berättade om de barn från mindre belevade familjer som gavs möjlighet till studier på Gustafsbergs barnhus – Sveriges första internatskola. Genom arkivhandlingar och fotografier ur stiftelsens arkiv berättade Gunnar Klasson om skolans historia. År 1772 inrättade Anders Knape och hans hustru Catharina Hegardt genom ett testamente, en stiftelse. Syftet med stiftelsen var att skapa ett hem och en skolgång för studiebegåvade pojkar från sämre bemedlade familjer i Bohuslän. Enligt stadgarna skulle pojkarna inte ha något lyte och i ansökan skulle det medföljas intyg rörande studiebegåvning och ekonomiska förutsättningar.
Gunnar Klasson berättade om det testamente som låg till grund för bildandet av stiftelsen Gustafsbergs Barnhusinrättning 1772.
Pojkarna genomförde i regel 6 års studier och målet var att de därefter skulle vara dugliga yrkesmänniskor. Oftast väntade en lärlingsplats efter fullgjorda studier. Lärarna var till en början prästvigda och ämnen som undervisades var bland annat kristendom, tyska och engelska, matematik, naturvetenskap, historia, geografi och välskrivning men också gymnastik, musik, sång och slöjd. Skolan kom under åren att fostra flera framgångsrika yrkesmän såsom konstnärer, redaktörer och företagsledare.
Skolan lades ner 1924 men öppnades igen 1949 som skolhus för pojkar som bodde på Gustafsberg och studerade inne i Uddevalla. Skolhuset stängde 1976.
Gunnar Klasson visade exempel ur Gustafsbergsstiftelsens arkiv. Här en ansökan om antagande till Gustafsbergs Barnhus.
